Det här är den andra delen kring hur du förbättrar din förmåga att särskilja saker som verkligen stämmer från det som högst troligen är trams på internet, i TV och bloggar osv.
I första delen kunde du läsa om att vetenskap och ”rätt svar” oftast handlar om sannolikhet och vad som mest troligen är rätt. Det finns utan tvekan saker som vi vet stämmer men en stor del av det som gäller idag inom träning, kost och hälsa är mer hypoteser som kan jämföras med att man satsar på det som mest troligen är sant även om man inte är helt säker i frågan.
I den här artikeln tänker jag bygga vidare lite på det jag tog upp här ovanför med några enkla punkter som du kan använda dig av för att försöka sortera ut den bra informationen och de bra informationskällorna från allt trams som också sprids.
Allt som allt kommer 8 olika saker här under som jag anser att du bör fundera kring när du stöter på ny information som avviker en hel del från vad du tidigare har trott eller som verkar lite för bra för att vara sann överlag.
Kom ihåg att det här är ett grovt filter för att ganska snabbt kunna sortera. Problemet med grova filter är så klart att du kan missa en del bra information. Vissa enligt mig bra informationskällor får inte ”högsta poäng” på alla punkterna här under. Samtidigt skulle jag säga att i princip alla sämre informationskällor fallerar totalt på minst ett par av punkterna. Så uteslut inte någonting bara för att det inte verkar vara perfekt utan uteslut det som är uppenbart fel.
1. Vem är källan till påståendet?
Det första du bör göra när du stöter på ett påstående är att kontrollera var det kommer ifrån. Det här var lättare förr då de dåliga källorna ofta stack ut genom att också se dåliga ut. En sida som fortfarande passar in i den kategorin är kostdemokrati vars design håller samma kvalité som innehållet.
I övrigt så har de som sysslar med pseudovetenskap blivit mycket mer sofistikerade. Numera finns det till exempel gott om falska vetenskapliga tidskrifter där man både publicerar fejkade studier och sen skickar ut falska pressreleaser som dyker upp på diverse oseriösa sidor. Ibland smyger de sig dessvärre de här pressreleaserna också in i mer seriös media. De här kan vara svåra att upptäcka.
Att tramset är så väl dolt är dock ovanligt utan istället handlar det oftast om mer uppenbara saker. Här i Sverige finns det till exempel ett antal”nyhetssidor" som formligen spottar ur sig trams när det gäller träning och kost som viralsidorna mumsigast, gillat, nyheter24, newser, viralking, mysigast mm.
Du kan säkert lägga till mer eller mindre alla viralsidor till den listan och Metros viralgranskaren har gjort en bra början. De är ute efter att skriva saker som sprids så de får klick och av någon anledning så verkar personer som tror på trams vara väldigt benägna att vilja sprida tramset vidare så sidorna brukar fokuserar på just dessa personer.
Förutom viralsiterna finns det även en hel del som sprids i sociala medier där det handlar om en länk till någon blogg eller ibland endast en status som delas vidare väldigt mycket. I den här situationerna är det ofta en bra idé att försöka ta reda på lite om personen eller personerna bakom det du hittar.
Syftet med att försöka ta reda på lite information i det här fallet tycker jag faktiskt inte är för att avfärda någon endast baserat på bristfälliga högskolemeriter eller liknande. Det finns gott om folk som kan massor inom områden där de inte tagit någon högskoleexamen eller liknande.
Det som däremot också finns gott om är människor som försöker använda sig av irrelevanta titlar eller till och med påhittade titlar för att försöka måla upp en felaktig bild av sig själva. Det här hänger ofta ihop med att de inte kan backa upp det som de säger med bra referenser utan istället så ljuger de ihop någonting och om folk då ska tro på dem så behöver de vanligen också ha någon form av legitimitet, så de ljuger ihop det med.
Många gånger lyfter de fram kurser och diplom som kan låta imponerande men som i själva verket handlar om kanske en helgkurs där alla som går den blir godkända. Det är också väldigt vanligt med titlar som kan låta imponerande men som vilken människa som helst får använda sig av. Några exempel är kostrådgivare , coach , rådgivare , hälsokonnässör , hälsocoach , instruktör , diplomerad x och så vidare.
Utöver de här titlarna som i sig inte betyder någonting alls i kunskapsväg så finns det en hel del människor som slänger sig runt med titlar som egentligen inte har någonting med det som de för närvarande talar om. Till exempel har vi ett gäng läkare och professorer här i Sverige som gillar att uttala sig tvärsäkert om saker där de saknar utbildning och där de inte ens försöker att backa upp det som de säger.
Kort och gott kan vi säga att om en titel ska vara intressant så ska det inte råda någon tvekan alls kring att den är relevant för ämnet.
2. Anges det några referenser?
När det gäller träning och kost handlar det väldigt ofta om resultat från studier i de artiklar som florerar runt. Väldigt ofta är det dock så att du inte får någon information om var du kan hitta den faktiska studien.
Att det saknas referenser när du får höra eller läsa om något anmärkningsvärt så är det alltid ett varningstecken. Tyvärr är det så att media överlag och svensk media i synnerhet är otroligt dåliga på att ge referenser även när de faktiskt skriver om en studie på ett ganska bra sätt. I det här fallet så kan du nyttja det jag skriver om lite senare här under och kolla om du kan hitta liknande information från andra mer tillförlitliga källor. Ofta när till exempel svensk media skriver om en ny studie så kan du till exempel hitta en artikel om det i större tidningar likt NY Times och de är väldigt duktiga på att ge referenser till de faktiska studierna.
Om det däremot inte finns några referenser och du inte kan hitta informationen på flera mer trovärdiga platser så tycker jag att du ska misstro informationen tills du kan få den mer bekräftad.
3. Vad för information har kommit från samma källa tidigare?
Inom världen träning, kost och hälsa så är det sällan så att en person som håller på med pseudovetenskap endast sysslar med en typ av pseudovetenskap. Inom LCHF-rörelsen är det till exempel mer regel än undantag att de mer kända förespråkarna också tycker att kolloidalt silver är en bra idé.
Det är inte heller ovanligt att man förespråkar en mängd kosttillskott som i mer officiella kretsar sällan lyfts upp som nödvändiga och oftast är det helt onödiga.
Det är därför alltid en bra idé att kolla upp vad samma person eller organisation sagt om andra frågor. Vissa sidor med ”information” kring träning och kost försöker inte ens vara internt konsekventa. Ett typexempel här är Mercola.com som är en av de största sidorna på engelska där du kan hitta i princip vad som helst. Det spelar egentligen ingen roll vad du tror på, du kan alltid hitta information som bekräftar det du vill tro på via den siten.
4. Finns liknande information på andra trovärdiga platser?
Ett annat bra sätt att bedöma information som man stöter på är att undersöka om du kan hitta samma information på andra platser som du sen tidigare bedömt vara mer trovärdiga. Om du till exempel hittar ett väldigt överraskande påstående som du har svårt att tro på och du sen endast hittar samma påstående på en massa viralsiter och hemsidor med en tydlig agenda så är troligen hela historien påhittad eller i alla fall väldigt ensidig.
Personligen följer jag många personer och sidor där jag aldrig skulle lita på den information som ges rakt av. Jag använder mig istället av sidorna för att försöka få en bred bild av vad som diskuteras i olika kretsar. Om jag däremot stöter på en nyhet som jag tycker verkar intressant på någon av dessa sidor så försöker jag genast hitta någon typ av referens till studien de talar om eller så undersöker jag om mer trovärdiga källor som i alla fall försöker hålla sig objektiva har skrivit som samma sak.
Ett väldigt bra filter för att utesluta det mest uppenbara tramset är alltså att du helt enkelt ignorerar saker som du endast kan hitta på sidor som inte inger någon större trovärdighet. Ett vanligt knep som dessa personer använder sig av är att hitta på en massa ord som låter moderna men som i själva verket inte betyder någonting. För en person som inte är insatt i ämnet låter det här dock väldigt övertygande, det är lätt att man tänker ”wow vad den här personen verkar kunna mycket” medan personer som faktiskt kan något om ämnet istället tänker ”snacka om att den personer är full av skit, det där är ren rappakalja” .
5. Passar det här med tidigare kunskap?
En av de viktigaste formerna av filter är att försöka sätta informationen du precis hittat i ett kontext. Vad vet man sen tidigare och hur överraskande är det här resultatet? I det här fallet är det också väldigt bra att känna till vilka olika typer av studier som finns. Med vissa typer av studier är det nämligen väldigt vanligt att olika studier får motstridiga resultat.
Media skriver ofta om så kallade epidemiologiska studier eller små randomiserade studier och dessa studier är oftast de studier som kan få skiftande resultat. Jag nämnde redan lite av det här i del 1 när jag diskuterade mejeriprodukter och vill du lära dig ännu mer har jag även föreläst kring det här på UR Play för ett tag sen.
När du läser en artikel om en enda studie och dess resultat ska du därför alltid fråga dig vad tidigare forskning på området också visat. Framför allt ska du försöka efterfråga eller söka upp så kallade systematiska översiktsartiklar (systematic reviews).
Det finns en hel del mer pseudovetenskapliga artiklar som försöker lura in en i en form av falsk trygghet genom att spela på det här med tidigare kunskap. Det är ett ganska vanligt recept på de lite längre tramsartiklarna som florerar på nätet att man blandar en hel del verklig och bra information tillsammans med mer vilda spekulationer och en del påhittat trams.
Jag skrev om det här redan i del 1 med att vara tydlig med vad som är etablerad information, vad som är mer gissningar med hög sannolikhet att vara rätt och vad som mest är spekulationer. Från seriösa personer får du oftast de här nyanserna med dig från texten men de mer pseudovetenskapliga artiklarna nyttjar istället det faktum att folk sällan tänker på att det kan finnas skillnader i hur troligt olika saker är och de blandar därför medvetet självklarheterna med spekulationerna och försöker måla upp allting som lika självklart.
En av de absolut mest spridda texterna i den här sista kategorin av trams är en artikel som spridds under lite olika namn men vanligen är rubriken i stil med ”världsberömd hjärtkirurg talar ut om vad som egentligen orsakar hjärtsjukdom” . Du får inga referenser och kan inte kontrollera någonting själv samtidigt som texten säger många saker som stämmer och som de flesta vet också stämmer. Fast samtidigt har man även sprinklat i en hel del trams så en läsare utan tidigare kunskap kommer att gå ifrån den artikeln lika förvirrad som tidigare.
6. Fokus på konspirationer
Precis som att de flesta som sprider trams kring träning och kost ofta inte bara håller sig till en form av trams så gillar de också att föra sig med konspirationsteorier. Om det enda argumentet som någon har emot en studier är det faktum att den inte stämmer överens med vad de vill tro på så ska du sluta lyssna. Det samma gäller alla som i princip bara skriver att all forskning är köpt av industrin och att du inte kan lita på studier.
Konstigt nog verkar ändå alla dessa människor ändå vilja låta vetenskapliga och de tar också väldigt gärna upp studier när de tycker att resultaten passar. Av någon anledning så är studier tydligen väldigt passande då.
Stackarna har det inte lätt när de försöker lura folk nuförtiden. Det var troligen mycket bättre när man kunde ställa önsketänkande, tro och demoner mot vetenskapen i ett argument. Idag köper dock inte ens de mest lättlurade människorna det här utan du måste låta vetenskaplig och ”fysiologisk” även när du håller på med ren pseudovetenskap.
7. Huvudargument bygger på att försöka kritisera andra hypoteser
Ett väldigt vanligt knep från de som försöker övertyga dig med något trams är att de fokuserar på att kritisera andra. Istället för att verkligen försöka lägga fram några egna belägg så fokuserar de istället på bristerna i andras argument. Problemet med den här typen av argumentation är att den dels bygger på att lyssnarna ska ha en felaktig bild av vetenskap och dels ignorerar den att det troligen finns väldigt många andra möjliga alternativa förklaringar.
Som jag förklarade i del 1 så handlar vetenskapliga teorier och hypoteser ofta om sannolikhet. Ibland kan man säga att någonting är på ett visst sett med hög säkerhet och ibland kan man som bäst säga att någonting troligen stämmer fast man skulle inte vara beredd att satsa allt man äger på det.
Om vi tar mejeriprodukter som exempel igen så talar forskningen idag mot att det är neutralt eller möjligen lite positivt när det gäller risken att utveckla diabetes på sikt. Detta är precis vad de senaste systematiska översiktsartiklarna och meta-analyserna på området pekar mot (1). Om någon annan däremot vill påstå motsatsen är det inga problem för dig att hitta någon eller några enstaka mindre studier som antyder att mjölk ökar risken för diabetes och så kan du endast presentera dessa.
En person som inte är insatt i hur forskning fungerar kan då lätt tro att jag är oärlig och att mitt påstående inte stämmer. I själva verket är det den andra som är oärlig som medvetet väljer ut några enstaka studier för att på så vis ge en oärlig bild av helheten. Kostdoktorns ensidiga lista på studier som gynnat lågkolhydratkost där han inte tar med andra liknande studier med andra resultat är ett bra exempel på detta.
Det andra problemet med den här typen av argumentation där personen endast försöker hitta brister i andras argument är att bristerna med en teori inte nödvändigtvis behöver innebära att en annan teori är bättre. Om vi lägger in riktigt hokus-pokus-tänkande här så är det oftast den här argumentationen som folk som tror på gud brukar använda sig av. De försöker hitta saker som ingen kan förklara och sen säger de bara att det är för att gud gjorde det. Men bara för att ingen annan har en perfekt och välbevisad förklaring för allting så innebär det inte att man får bestämma vad som stämmer.
För en väldigt humoristisk och rolig förklaring av det här så rekommenderar jag det här stand-up framträdandet av Dara O’brien. Ett bra citat därifrån är ”Just because science doesn't know everything doesn't mean you can fill in the gaps with whatever fairytale most appeals to you” .
8. Följer den som påstår saker och ting reglerna för en rationell diskussion?
Få saker avslöjar någon som är pseudovetenskaplig så mycket som när de faktiskt ska försöka försvara sina ståndpunkter i en diskussion. Förr i världen när diskussionerna mest fördes på olika forum på internet där den som försökte sälja på folk en massa skitsnack inte var moderator så var det väldigt lätt att avslöja dessa personer. Det samma var det i början av bloggarnas tid när kommentarsfälten fortfarande var öppna och aktiva.
Dessvärre har det mesta av de här diskussionerna numera flyttats in på sociala medier där de som sprider trams i princip uteslutande håller sig på sina egna sidor och väggar. På det här viset kan de snabbt radera kritiska kommentarer, blockera människor som ifrågasätter och skapa sina egna bubblor med människor som inte ifrågasätter.
Om du däremot ändå skulle lyckas med att få till en diskussion så märker du fort att personen inte följer de ”regler” som finns för att man ska kunna komma framåt i en faktafråga vilket vetenskap faktiskt ska vara. Du hittar en bra illustration av hur den här typen av diskussion bör gå till i flödesdiagrammet här under.
När det gäller de som sprider trams mer eller mindre medvetet så avviker de så klart från flödet här ovanför redan vid första punkten. De är inte intresserade av att byta ståndpunkt eller nyansera sina argument baserat på information.
Det kommer givetvis inte erkänna det här utan de låtsas som att de vill diskutera men när du väl börjar framför argument så märker du fort att de hela tiden bryter mot punkt 1-4 här ovanför.
Det finns ett väldigt bra talesätt här som beskriver situationen bra, ”You cannot reason a person out of something they were not reasoned into” . Här vill jag dock notera att detta endast gäller personer som enligt mig är uppenbart oärliga eller inte vill lära sig någonting utan de lever gott på att sprida trams. Jag tycker dock verkligen inte att man ska använda det här uttrycket när det gäller en helt ”vanlig Svensson” som mycket möjligen bara kan ha blivit lurade till att tro någonting som inte stämmer. De har vanligen inte en massa följare, inkomst och liknande som hänger på att de ska ha rätt och kan därför ändra åsikt om du ger övertygande information.
Summering
Jag tycker att det är väldigt svårt att försöka ge den här typen av information på ett bra sätt. Egentligen finns det en hel del till jag skulle ha velat ha med men då hade det gått mer från att vara ett enkelt filter till att bli en minikurs J Det är inte lätt att navigera inom det här området om man inte vill lägga ner en väldig massa tid.
Förhoppningsvis får du nytta av den här listan framöver och kan sortera lite bland dina nyhetskällor och i ditt flöde i sociala medier. Ett tips som jag väldigt ofta brukar ta upp är att du efterhand väljer bort de källor där du efter hand märker att du inte kan lita på rapporteringen. Alla källor kommer sannolikt att ha fel någon gång. Men när din källa regelbundet ger felaktig information eller redovisar fakta väldigt missvisande så är det dags att sluta följa och dela vidare.
Till sist, för dig som önskar att det här hade varit en kurs, så finner du mycket mer information kring vetenskap och kritiskt tänkande här:
- Hur man studerar något vetenskapligt
- En anekdot bevisar ingenting
- Vetenskap och sannolikhet
- Allt på PubMed är inte studier
- Vanliga argumentationsfel och hur folk utnyttjar dem
- Vanliga argumentationsfel och hur folk utnyttjar dem, del II
- Jacob på UR Samtiden – Matlarm och ger allting cancer?
- Hur din tro att du är unik kan sabotera din träning och hälsa
- När du har rätt till din åsikt och när du inte har det
- Hur du gör en storsäljande (men usel) dokumentär om kost
---
