Det har skrivits många texter om alkoholens inverkan på prestation. Ett vinnande koncept som det verkar. Antagligen till stor del på grund av att merparten av den vuxna, träningsintresserade samt läskunniga befolkningen tycker att det är ganska så trevligt att avnjuta ett glas berusande dryck med jämna mellanrum – dess eventuellt negativa effekter till trots.
Först en kort summering av rådande konsensus inom vetenskapen gällande alkoholens effekter på träning:
- Antagligen inga negativa effekter på konditionsträning.
- Troligtvis något försämrade effekter på styrketräning som tillskrivs lägre nivåer av tillväxthormoner som i sin tur begränsar den efterföljande proteinsyntesen en smula.
Alkohol och träning är ett av få förunnade ämnen inom kost- och träningsvärlden där det inte råder särskilt stora meningsskiljaktigheter. Ganska lustigt kan tyckas, det finns väl egentligen inte något annat ämne, eller ens sidoämne, inom kost och träning där någon debatt knappt ens existerar? Inom de flesta ämnen finns det annars i regel två sidor som bråkar med varandra om vem som har rätt. Kanske att det beror på att ingen (än så länge) försökt paketera och kapitalisera på någon superdiet eller magisk träningsmetod där alkoholen skulle vara avgörande.
Värt att nämna för protokollet är att alkohol givetvis inte på något sätt är essentiellt för människokroppen och dess prestation (annat än på dansgolvet) och med stor sannolikhet skulle vi alla må bäst av att aldrig inmundiga det överhuvudtaget – åtminstone rent fysiologiskt.
– Men hallå, måttliga mängder rödvin då? Det ska ju ha en preventiv inverkan på både hjärt- och kärlsjukdomar och fan och hans moster har i alla fall jag både hört och läst!
Ja, det kan så vara, men det finns väsentligt bättre och vettigare substitut till rödvin om det verkligen är samma preventiva effekt du vill uppnå och inte en lättare salongsberusning. Typ skalet på druvor och äpplen som exempel. Så ät då hellre en fruktsallad istället för att läsa ut att det är ”bra för dig” att ta ett glas vin med jämna mellanrum, som ligger farligt nära att spilla över i att övergå till en bättre förfest flera gånger i veckan.
Eventuella prestationsförsämringar och prevention i alla sin ära, men det är inte vad följande stycken ska handla om. Nu ska här snackas kalorier istället.
Jag har en kompis som vi inte behöver nämna vid namn, men vi kan kalla han för ”Erik” … För några helger sedan var Erik ute med goda vänner på stan och drack bira på ett sunkigt hak väl värt sitt epitet. När ölen är billig och sällskapet av god kvalitet är det lätt att ”ett par bira” blir några fler än vad uttrycket skvallrar om. Mycket riktigt blev så fallet och ett par förvandlades till slut på något mystiskt vis till siffran tio .
Kvällen avslutades, som så många andra kvällar på lyset, med en väl tilltagen måltid på McDonalds . Ett klassiskt felbeslut som gjorts så många gånger av så många och som kommer göras av desto fler även i fortsättningen.
Att Eriks stackars huvud dagen därpå blev ofrivilligt beklätt med en, likt det Magnus Uggla sjunger om, blyinfattad luva hela dagen lång är inget annat än en ren och skär underdrift. Erik har nämligen, liksom många andra med honom, dessvärre passerat den magiska perioden i livet då det inte alls är konstigt att vinna ett shotrace klockan fyra på morgonen för att sedan knappa fem timmar senare genomföra en hockeyträning utan nämnvärda känningar från nattens bravader.
Jodå.
Det tåget har gått, lämnat perrongen, nått ändstationen och tagits ur bruk. Tuff, tuff.
Huvudvärk och självömkan till trots lyckades Erik ändå sammanställa en grov uppskattning över vad kvällen genererade i form av kalorier. Kvällen och nattens kalorifacit (i grova drag, någon liten rackare kan ha passerat radarn):
- 10 st stora stark = 2330 kcal (Jämnt fördelat under kvällen)
- En kebabpizza = 1300 kcal (Bra grund för vad som komma skulle)
- Big Mac Co + två cheeseburgare = 1600 kcal (Klassiskt feltänk kl. 03.50)
- Lite chips och nötter = 600 kcal (Några nävar här och där)
Tutti balutti landade hela kalaset på i runda slängar 5830 kcal – och då är dagen efter inte inräknad. Och det vet alla partyprissar hur den brukar spenderas:
Tutti balutti landade hela kalaset på i runda slängar 5830 kcal – och då är dagen efter inte inräknad.
Nästkommande morgon vaknar du gråtandes i fosterställning med huvudet mot entrégolvets kalla, hårda och oförlåtande klinkers, något som lämnar ett rutmönster på höger ansiktshalva fram till en bra bit in på eftermiddagen. Du skulle ju bara sätta dig ned på golvet för att knyta upp skorna vid hemkosten igår, men måste ha somnat mitt under uppluckringen av en hårt åtdragen dubbelknut. Efter det mindre trevliga uppvaknandet väntar en förflyttning, som för stunden med enkelhet kvalificerar in bland dina topp tio mest smärtsamma och ansträngande förflyttningar någonsin, till soffan i vardagsrummet. Väl framme är du redo att beställa din andra hämtpizza på två dagar (föregående intogs i syfte att ”ge en bra grund” kvällen före).
03.50
Framåt sen eftermiddag är du lite sugen på något gott igen och masar dig således ut på en promenad som skulle få vilken giktbruten sengångare som helst att se ut som världsrekordhållare i sprint. Promenaden, vars mål är ICA , Coop eller annan matvaruhandel, resulterar i ett kilo lösgodis, två påsar chips och ett storpack piroger. Pirogerna vet du egentligen inte ens varför du köpte, men du vill minnas att tankegången i matvarubutiken handlade om att hitta något som på kortast möjliga tid och med minimal ansträngning kunde skänka ditt tomma innanmäte något varmt beståendes av bröd, kött av något slag och självfallet smält ost. När du sedan värmer pirogen inser du att du inte orkar vänta de korta minuterna som krävs, avbryter micrandet i halvtid och äter den ljummen.
När du sedan (äntligen) åter får parkera din trötta rumpa i soffan och svettas självantändliga ångor efter vad som känts som en pilgrimsfärd, förblir du halvliggandes i soffan fram till läggdags.
Någon som känner igen sig?
Det är häri jag tror att en stor del av problematiken med alkohol och träning gömmer sig. Som bakfull är risken stor att man inte bara sakar träningen som kunde blivit av – man rör sig inte alls. I tillägg till den fysiska inaktiviteten tenderar även antalet intagna kalorier dubbleras (om det ens räcker) både dagen efter men också samma kväll som alkoholen intas.
Min tanke är inte att glorifiera eller uppmuntra ett intag av alkohol. Inte på något sätt. Men för många är alkohol en del av livet. En kvalificerad gissning är att merparten av den vuxna befolkningen imorgon, om tio år från nu och för all framtid kommer dricka alkohol i olika former, färger och mängder. Det har sedan urminnes tider varit synonymt med sociala sammankomster och kommer troligen alltid att vara det.
Berättigar det faktum att alkohol är synonymt med sociala sammanhang ett intag av den? Självklart inte, men vem som helst har valmöjligheten att avstå från den.
Är det inte till syvende och sist en mängd- och frekvensfråga? Självklart, det fattar väl vem som helst att ett glas vin inte förpassar dig till tidigare uppmålat scenario, förtida död eller omedelbar fetma.
Det enda jag vill ha sagt med inlägget är: alkohol gör inte att man tappar träning som redan är gjord, men man riskerar gå miste om träning som inte blir av. Samt att du på grund av ”följdbeteendet” antagligen blir en liten tjockis.
Skål.
