Grattis till ytterligare en publikation säger vi till dig, Kenneth Färnqvist! Den här gången ett sk "Letter to the editor" i tidskriften European Journal of Physiotherapy. Vad innebär det?
– Tack så mycket. Det är ett format där man som författare exempelvis sammanfattar lite forskningsläget och hur man skulle kunna göra fortsättningsvis för att komma vidare inom fältet. Men det kan också vara en replik till en tidigare publicerad studie, det vill säga man skriver in till tidskriften för att bemöta det andra forskare har publicerat och på så sätt är det fler som kan se kommunikationen forskare emellan än om man bara skulle skicka ett mejl till författaren. Allt för att öka transparensen.
Artikeln heter "Treating tendinopathies- are we searching för a needle in a haystack, when we should include the wholehaystack?" Kan du berätta vad artikeln handlar om?
– Mycket kort handlar den om att jag identifierar problem med tankesättet kring senrelaterade besvär och ger idéer till hur man skulle kunna göra i framtiden.
Mycket forskningen på tendiopatier har handlat om att hitta den bästa behandlingen för minskad smärta och ökad funktion. Vilken är den bästa behandlingen idag skulle du säga?
– Det är nog det som är problemet och som jag också skriver om i artikeln, att alla vill hitta den där specifika behandlingen som gör att alla blir återställda. Vi behöver nog också skilja på smärta och funktion, för smärta kan förmodligen många olika terapiformer ge en smärtlindrande effekt (sen vad det beror på är en helt annan diskussion, läs: se artikeln). Tänker vi på funktion och kanske återgång till idrott behöver vi implementera övningar som är specifika för den idrotten. Så i dagsläget kan vi inte säga, det här måste du göra, det finns många olika vägar att nå målet.
Du lyfter bl.a. vikten av att inkludera psykosociala faktorer vid rehabilitering av tendinopatier. Vad menas med det?
– Just psykosociala faktorer och dess relation till tendinopatier är ett ganska obeforskat område men det kommer mer och mer och i en konsensusartikel som nyligen släppts kom man fram till att sådana faktorer tillsammans med 8 andra faktorer bör guida resultat/utfallsrapporteringen i kliniska studier som berör tendinopatier. Det kan alltså handla om rörelserelaterad ångest/rädsla, vilken socioekonomisk eller utbildning-tillhörighet man har och hur det påverkar utfallet i en studie. Dessa faktorer kan man exempelvis mäta prognostiskt, det vill säga att man mäter det vid starten av studien, sedan utförs studien och sedan undersöker man om värdet vid starten av studien påverkade resultatet på slutet av studien. Eller så kanske man mäter i början av en studie och sedan genomförs en intervention och så mäter man igen på slutet för att se om interventionen hade någon inverkan.
Det sägs ofta att rehab ska individualiseras snarare än standardiseras. Vad innebär det vid tendiopati?
– Du har alltid forskningen i ryggen men den är baserad på stora grupper och medelvärden. Du träffar sedan en enskild patient och då behöver ta hänsyn till många olika faktorer. Exempelvis prefenser kring träning om du bedömer att det är en sådan typ av behandling som är lämplig. Det kan också handla om en sån enkel sak att alla inte kommer tolerera ett färdigutskrivet program, det kanske blir för mycket och smärtan bara ökar och funktionen blir sämre och sämre. Man måste kunna vara flexibel.
Vilka är de främsta råden till någon som upplever senrelaterad smärta?
- Vila hjälper oftast endast som kortvarig lindring, börjar du belasta igen finns risken att besvären kommer tillbaka.
- Just nu är det träning som är den mest evidensbaserade interventionen för tendinopatier (läs dock min artikel för mer förståelse)
- Testa att modifera belastningen tillsammans med strukturerad träning. Ta hjälp av en vårdgivare.
- Ha tålamod, det är inte ovanligt att man vill komma tillbaka för snabbt och man får ett bakslag. Skynda långsamt.
- Stirra dig inte blind på att försöka förändra senans struktur och bli inte rädd om du får ett utlåtande för exempelvis en magnet eller ultrajudsundersökning där det står att senan är förtjockad är vaskulariserad etc. Prata med din vårdgivare (många personen har strukturförändringar utan att uppleva smärta).
Kan du berätta om vilken forskning du håller på med nu och när den kan komma att publiceras?
– Håller bland annat på med en systematisk översikt där vi undersöker vilka prognostiska faktorer som är undersökta vid träning av personer med smärta och funktionsnedsättning relaterat till hälsenan. Det vill säga vad påverkar resultatet när personer med den typen av besvär genomgår en träningsintervention. Vi presenterar resultat gällande exempelvis strukturförändringar, ålder, kön och BMI. I en annan översikt undersöker vi en mängd olika injektionsformer för många typer av tendinopatier och vad dessa kan ha för effekt. Vi undersöker bland annat kortison och PRP.
Om man vill läsa om din forskning inom tendinopatier var letar man då?
– Man kan följa mig på exempelvis Twitter (@kfarnqvist) eller läsa min blog www.tendonguru.com
Om du är intresserad av att höra mer om Kenneth Färnqvist och hans senaste artikel har vi spelat in ett rykande färskt poddavsnitt av Tyngre Rehab som du kan lyssna på här.
