Man kan ju tro att en utbildning till bilskadereparatör inte skulle vara så extremt präglande för livssyn överlag, men det finns faktiskt en del väldigt viktigt jag fick med mig därifrån. Däribland inte det faktiska hantverket, även om jag för all del gick ut med godkända betyg så skulle jag förmodligen få kompanistryk på valfri verkstad för att dra ner gruppackordet. Jag hade påbörjat en fordonsteknisk utbildning i Afrika, och valde att trots min uppenbara olämplighet fullfölja spåret när jag kom tillbaka till Sverige. I sig positivt, man ska om möjligt göra klart det man påbörjar.
Den varaktiga insikten jag har med mig utöver ett hat för plastdetaljer är den obevekliga sanningen att en genväg i ett arbetsmoment förlänger det efterkommande. Låt mig förklara. Plåt som har knycklats till försökte man på den här tiden rikta ut och inte bara ersätta. Med hammare och mothåll knackade man ut plåten så rakt det bara gick, helst utan att tänja ut det, då fick man fler problem att lösa. Därefter spacklades det, med tenn eller plast för att fylla ut det som inte gick att knacka ut. Efter det slipade man spacklingen, i flera olika steg, tills varken blick eller fingrar kunde upptäcka ojämnheter. Sen skickar man på lack som gör egen spackling och slipning innan allt är klart.
Jag lärde mig genom dyrköpt erfarenhet att varje försök att forcera ett steg ledde till att nästa i princip havererade. Dåligt knackat? Spackelberg. Dåligt spacklat? Evighetsslipning. Dålig slipning? Jättedyr lackning.
Eftersom jag är en sådan som gärna blir klar och skyndar framåt så är insikten på området minst sagt självupplevd. Den gäller även i säljprocesser i mitt dagliga jobb. Dålig research? Svårbokade möten. Dåliga möten? Felaktiga offerter. Felaktiga offerter, tappad kund, eller börja om.
Vad har då detta med träningsvärlden att göra? Välkommen in i min bänkträning.
Å ena sidan testestorondriven egolyftning med dålig teknik, för att ”Kolla var jag ligger”. Å andra sidan, Josef Eriksson. Gör rätt, gör igen, gör strikt, rörelse, inte vikt. Visst är det så att kroppens testestoronnivåer sjunker när man har hunnit upp över 50, men inte så pass att lusten att egolyfta försvinner. Att efter någon månads träning på ett nytt moment ta ökningen som kvitto på utveckling är lika korkat som att slänga på spackel direkt på bucklan och tro att det snart är klart. Visst, det ser ut att gå framåt, men välkommen till platån vi kallar ”slipa bort sådant du inte borde haft dit till att börja med”.
Allt detta är naturligtvis förutsatt att du håller på för att du faktiskt vill komma framåt och så småningom bli klar. När det gäller bilplåt och försäljning så är det hela poängen, men det behöver inte vara det med träning. Du kanske trivs på din platå och med regelbundna skadeuppehåll. Då ska du naturligtvis fortsätta med det. Tyvärr för oss som vill framåt snabbt så är ibland priset inte att kämpa hårt, utan att ha tråkigt.
Lever man för upplevelser så är det rätt dyrt.