Saker du troligen inte vet om kroppen

Det finns många saker värda att veta kring hur kroppen fungerar som faktiskt kan hjälpa dig in din tillvaro, både när det gäller allmän hälsa och dina träningsresultat samt prestationsförmåga. Sedan finns det också många saker som egentligen bara är kul att veta och sällan har någon praktiskt relevans. Mellan de här två ytterligheterna finns det kunskap som ibland kan göra nytta och ibland vara kul och så vidare…

I den här artikeln tänkte jag lista fem saker som jag tror att väldigt få känner till om sina kroppar. Två av sakerna jag tänkt ta upp är tämligen meningslösa att känna till, i alla fall för de flesta. Men samtidigt är jag säker på att det kan vara lite kul kunskap.

1. Väldigt många människor har skador på kroppen utan att ha ont

Det här är nog den punkt som har mest praktisk relevans och som för få personer som borde veta det faktiskt vet. I mina ögon är det här nästan essentiell kunskap för alla människor.

Nästan alla människor kopplar ihop smärta med skada men så fungerar inte kroppen. Du kan ha smärta utan skada och du kan ha skada utan att ha smärta. Här under kan du se resultatet från en studie där man undersökte ländryggen hos smärtfria personer. Det du kan se i diagrammet är antalet personer med någon form av skada enligt undersökningen uppdelat efter deltagarnas ungefärliga ålder.

Som du kan se har till exempel drygt 25 procent av alla personer i 20-års ålder minst ett diskbråck. Och det är ingen fara med det. Enda faran är om du tjatar på din doktor för att du ska få en röntgen när du får ont i ryggen och du får tillbaka ett svar som säger att din rygg är skadad, för då ökar din rehabilteringstid. Givetvis ska man ibland ta en röntgen på sin rygg men låt din läkare avgöra det.

Det här är ingenting som på något sätt är unikt för ryggen. Forskare har sett exakt samma mönster när det gäller de flesta andra leder i vår kropp. Om leden är undersökt så har man funnit samma typ av resultat. Här under kan du se liknande diagram för nacke‌ , axel‌ och knä‌ . Alla bilderna är, som du även kan se i bilderna, lånade av Adam Meakins‌ (The Sports Physio på Twitter)

Kort och gott så kan allt det här summeras med att en ”skada” enligt en röntgen inte innebär att du har ont. Det innebär inte heller att du inte kan bli fri från någon form av smärtproblematik bara för att du har en skada. De här diskarna, ligamenten, benen, ledytorna osv som visat sig vara skadade i studien här ovanför, kommer i de allra flesta situationerna att bestå för evigt, många gånger blir de värre med tiden. Men det innebär alltså INTE att personen måste ha ont.

Det här är så klart väldigt bra kunskap att ha både om du skulle söka upp sjukvården för någon form av skada men också om du redan har fått höra att du har en ”sliten led” eller kanske ”åldersförslitningar” eller liknande. I alla lägen finns det inte bot mot olika former av smärta tyvärr, men bara för att det finns förslitningar så innebär inte det att man är körd.

2. Nerverna i ländryggen går inte alltid ut på ”rätt” nivå

Den här punkten är nog något som mest är kul att känna till, fast det är faktiskt också något som innebär att man ibland kan ifrågasätta lite av de manuella metoder som används inom olika former av ”ryggknäckar”-yrken så som fysioterapi, naprapati, kiroprakti med mera.

De flesta har nog sett den klassiska bilden på en ryggrad där varje nerv går ut i mellanrummet mellan två kotor som du kan se i bilden här under. De här nervtrådarna försörjer alla olika muskler och delar av huden kring höften och ner över dina ben och fötter. Så om du får en skada på en viss nerv kommer det att visa sig i smärta och/eller nedsatt muskelfunktion samt känsel längst med bestämda delar av din nedre extremitet (underkroppen).

I bilden här ovanför kan du också få se ett exempel på hur man brukar illustrera ett diskbråck där alltså disken mellan två kotor släpper ut lite av en mer flytande inre del av disken som klämmer till nerven och det här kan‌ då orsaka smärta. Jag hoppas att du nu la märke till ordet KAN‌ . Du kommer inte nödvändigtvis ha ont bara för att du har ett diskbråck. Väldigt många människor har som sagt skador av olika slag på ryggraden och diskarna när du väl undersöker dem.

Den anatomiska bilden här ovanför är snygg och allting ser väldigt logiskt uppbyggt, inte sant? Problemet är bara att hos en hel del människor är det inte alltid lika snyggt ordnat. Det finns en mängd andra sätt som nerverna också kan röra sig kring ryggraden vilket du kan se i bilden här under.

Exakt hur vanliga de här typen av anomalier är verkar ingen riktigt veta. De siffror jag lyckats hitta varierar mellan typ någon enstaka procent hos befolkningen upp emot 8 procent som har en eller flera av de här annorlunda formeringarna (1).

3. Alla luktar inte illa av svett

Hur många svettkörtlar du har på din kropp är genetiskt betingar. Det innebär att vissa människor har större kapacitet för att svettas än andra.

Om du blir mer vältränad så kommer de svettkörtlar du har att bli mer effektiva på att utföra sitt arbete och det är orsaken till varför vältränade personer tenderar att svettas mer än sämre tränade personer. En mer vältränad person har på grund av den här förbättringen av sin svettförmåga oftast kapacitet att bli ganska ordentligt svettig både på armar och ben jämfört med otränade som i de flesta situationer endast får svettfläckar längst med rygg och armhålor.

Det är dock inte bara mängden svett som kan skilja sig mellan olika personer. Det finns faktiskt personer som har genetiska anlag som gör att deras svett inte luktar illa. Rent tekniskt är det faktiskt så att ingens svett lukar särskilt mycket, men hos en majoritet av befolkningen så innehåller svett en form av protein som bakterier gillar att mumsa på och när de gör detta så kommer lukten. Det finns dock personer som saknar en gen som gör att de inte producerar någon mat för bakterierna och därför börjar deras svett inte lukta illa (3).

Bland européer är det ganska få som har den här genuppsättningen och man uppskattar antalet personer som inte kan lukta svett till ungefär 2 procent. I Asien är däremot förekomsten klart högre och de tenderar därför, att som grupp, lukta mindre svett.

Lite komiskt nog så har undersökningar på de här personerna som inte luktar svett visat att de trots det är flitiga på att använda deodorant (4). Man kan ju undra om det är för att de själva inte vet att de inte skulle lukta om de skippade deodoranten eller om det helt enkelt använder deodoranten som någon form av parfym.

Om du nu börjar fundera kring om din svett luktar eller inte så finns det ett väldigt lätt test. Titta på ditt öronvax. Om det är mjukt och kletigt så luktar också din svett. Om ditt öronvax istället är torrt och mer kommer ut i små bitar så luktar sannolikt din svett ingenting. Det är nämligen samma genuppsättning som styr öronvax som styr din kroppslukt.

4. Vissa av oss saknar muskler som andra har

Det är givetvis inte bara hur nerverna ligger i våra kroppar som skiljer olika människor åt. Rent skelettmässigt finns det givetvis stora skillnader med saker så som bredare höfter och axlar, tjockare handleder, större huvud osv, som i huvudsak styrs av våra gener.

En annan lite cool sak är att vissa av oss har muskler som andra människor saknar. Det mest tydliga exempel på detta är en muskel som heter flexor palmaris longus‌ som du hittar väldigt ytligt på ”insidan” av underarmen. Hos personer som har den här muskeln syns dess sena markant när de antingen knyter handen eller ännu mer specifikt om de gör en ”klo-form” av hela handen, som om de försöker skrämma någon på halloween ungefär. Här under kan du se hur det ska se ut där senan är väldigt tydlig. Det finns även personer som endast har den här muskeln på ena armen.

Tyvärr är det så att jag har muskeln på båda mina underarmar så jag har ingen bild på hur det ser ut när muskeln inte finns där. Om du inte ser någon sena när du gör som i bilden ovan så börja inte fuska genom att utföra en massa andra rörelser med handleden och fingrarna istället, risken är då ganska stor att du förväxlar flexor palmaris longus‌ med någon av många andra muskler som du har över handleden.

Det som gör flexor palmaris longus‌ speciell är att den ligger väldigt ytligt och därför syns den tydligare än alla andra musklerna, om den finns där.

5. Att förmågan att rulla tungan endast beror på gener är en myt

Då jag antar att många även tänkte på det här exemplet under punkt fyra så tänkte jag att jag avslutar den här artikeln med att påpeka att det är en myt. Det här exemplet med att rulla tungan var någonting som jag kommer ihåg att min lärare tog upp i grundskolan som ett exempel på hur en enskild gen kan påverka hur vi fungerar. Fast det stämmer som sagt inte och även mellan enäggstvillingar kan den ibland vara så att en av dem kan rulla tungan medan den andra inte kan det.

Förmågan att rulla tungan verkar därmed vara beroende av både miljö och gener (6).

° ° °