För över 10 år sedan när LCHF började öka enormt i popularitet här i Sverige så kom det en väldig massa påståenden från alla möjliga håll. En del av de som var för LCHF påstod i princip att det var bra för allting medan de som inte tyckte att LCHF var en bra idé började påstå en massa saker om varför LCHF skulle vara dåligt. Gemensamt för båda grupperna var att de ofta uttalade sig om saker där det helt enkelt inte fanns några svar.
En sådan fråga var hur människor fungerar rent mentalt när de äter en lågkolhydratkost. Hjärnans huvudsakliga bränsle är glukos, en form av kolhydrat. I normala situationer så använder hjärnan nästan uteslutande glukos som bränsle. Om du börjar äta en ketogen kost så förändras den balansen. Mängden glukos som finns tillgänglig minskar och då hjärnan inte kan använda sig av fett så börjar den delvis nyttja något om kallas för ketoner. De här ketonerna bildas av levern från fettsyror och den produktionen ökar när du får i dig mindre kolhydrater.
Så kroppen löser det så din hjärna inte kollapsar. Den fortsätter att fungera trots att det är lite ont om dess vanligaste bränsle. Men frågan har varit om det är så att kroppen löser problemet så att du överlever eller om den löser det så att du fortsätter att fungera som tidigare. De som inte var förtjusta i LCHF här påstod då givetvis att människor blir mer trögtänkta när de äter lågkolhydratkost. Det passade ju även som ett litet skämtsamt sätt att avfärda alla de andra fantastiska påståendena som kom från diverse LCHF-förespråkare.
Det saknades dock som sagt studier som verkligen hade tittat på frågan. Så de här diskussionerna spårade snabbt ut. Den ena sidan påstod att de aldrig hade mått så bra och tänkt så klart som nu medan den andra sidan tog upp anekdoter från personer som upplevt att de mått väldigt dåligt på dieten istället. Diskussionerna kom helt enkelt ingenstans.
För en dryg vecka sedan fick jag däremot en fråga kring det här och jag kom på att jag egentligen inte hade tittat på forskningen kring det här på flera år. Så jag gjorde en sökning och fann då att det hade publicerats en riktigt välgjord studie förra året på frågan (1).
Ketogen kost eller kolhydratrik kost i tre veckor
I den här studien tog man friska normalviktiga yngre människor i åldern 18-40 år och sedan gav man dem två olika dieter i tre veckor vardera. Alla deltagarna fick alltså äta båda dieterna. De två dieterna var antingen en kost med 55% kolhydrater eller en kost med 15% kolhydrater.
Innan de började med sina dieter fick de registrera sitt kaloriintag i en vecka så att forskarna fick ett värde på ungefär hur mycket kalorier som deltagarna behövde för att hålla sig i kaloribalans. Sedan räknade forskarna ut ett måltidsschema baserat på det för de två olika dietperioderna med målet att deltagarna skulle hålla sig i kaloribalans.
Ett problem annars med helt okontrollerade försök är att deltagarna kan äta olika mycket kalorier med olika dieter. Och hur mycket energi vi får i oss kan påverka vårt humör även det så vi vill helst inte att den variabeln/faktorn ska finnas med i studien och eventuellt göra så att vi felaktigt drar slutsatsen att en viss diet påverkar humöret annorlunda jämfört med en annan när det i själva verket är mängden kalorier som påverkar.
Deltagarna fick tyvärr inte maten de skulle äta utan de var tvungna att själva fixa med det. Så följsamheten har troligen inte varit perfekt. När de fick äta den ketogena dieten så testade man däremot följsamheten genom att mäta mängden ketoner i blodet via ett enkelt stick i fingret, precis som många mäter sitt blodsocker.
Under tiden som deltagarna gick på de här två dieterna så fick de sedan genomföra en rad olika tester och mätningar för att se om deras kognition och sömn påverkades. Kognition är en term som används mycket inom psykologin och det är ett slags samlingsord för tankeförmåga eller mentala processer.
Allt som allt ett okej studieupplägg för en fråga av den här typen. Optimalt är så klart att man verkligen kontrollerar allting fullt ut men det kostar en väldig massa och det är svårt att motivera en sådan kostnad för en fråga likt den här tycker jag.
En stor nackdel med studien är dock att de endast lyckades få tag i 11 deltagare. Med så få deltagare så kommer vi inte få veta om det finns en större variation i hur människor reagerar vid de olika dieterna. Det skulle till exempel kunnat vara så att en subgrupp av människor, säg 10%, reagerar mer negativt till dieten men då det är så få deltagare så kommer vi inte att kunna se det här.
Det kommer inte heller att kunna gå att se eventuella mindre skillnader mellan hur deltagarna reagerar på dieterna av samma orsak. Men om det är finns en större effekt så borde det ändå kunna visa sig.
Det hände ingenting märkbart med någonting
Resultatet i den här studien var i princip ett stort nollresultat. Där var inga större mätbara skillnader mellan personerna när de följde de två olika dieterna. De sov precis lika bra och kände sig lika utvilade och alerta på morgonen på de två dieterna. Och de fungerade i princip lika bra kognitivt på de två dieterna.
Där var små tendenser till skillnader mellan de två tillfällena i några enstaka tester men det pekade åt olika håll. Ibland verkade de prestera lite lite bättre med en ketogen kost och ibland tvärt om. Det är nog mest troligen en effekt av att det var få deltagare med i studien.
Summering
I den här studien såg man inga betydande effekter alls från en ketogen diet på deltagarnas kognitiva förmåga eller sömn. Jag tror ändå att vad du äter kan påverka hur du fungerar även mentalt. Men generellt sett så tror jag att de flesta överskattar effekten från enskilda livsmedel och fördelningen av fett, kolhydrater och protein (dvs makronutrienterna) samtidigt som de underskattar själva kalorimängden i maten. Ligger du på ett underskott eller överskott under en lite längre tid så kommer det med stor sannolikhet att påverka. Det påverkar också flera andra saker som indirekt kan påverka din sömn likt övervikt där för hög vikt kan ha negativ inverkan på sömnen.
Sedan är det fullt möjligt att vad du väljer att få dina kalorier ifrån påverkar med. Det tror jag. Men det är svårt att studera och det är än så länge dåligt undersökt. Skulle jag vara tvungen att sätta lite pengar på det nu så hade jag däremot gissat att saker så som näringsinnehåll och fibermängd har en mycket större inverkan än markornutrienterna.
Photo by Mgg Vitchakorn on Unsplash